Miwilicious

Det är konstigt att man en dag slutar med det som är viktigt för sig själv. Att man en dag slutar skriva, att rösten i huvudet inte längre läggs på en duk.  Jag undrar när tankarna försvann, eller var det lusten? 

Tappade jag rösten? Min röst har alltid varit stark, jag har alltid sagt det jag velat.
Kanske är det för att livet bara ligger i en gråskala - inget är nytt.